Stärkt transplantationsforskning räddar liv

Det är en mycket oroande trend att allt färre svenskar är villiga att personligen bidra till transplantationer. Färre organdonationer innebär att fler svårt sjuka patienter dör i väntan. Stärkt finansiering av forskningen på området är en avgörande del av lösningen.

Håkan Hedmans och Michael Olaussons debattartikel i GP 26-02-21 tar upp viktiga åtgärder för att öka antalet njurtransplantationer och de är absolut nödvändiga. Flera av de föreslagna åtgärderna berörs delvis i Socialstyrelsens nationella handlingsplan för donation 2026–2030. Nu behöver vi genomföra planen konsekvent i hela landet. Vi behöver särskilt stärka arbetet med levande njurdonation, där utvecklingen har gått åt fel håll de senaste åren. Det kräver både riktade insatser här och nu och ett långsiktigt arbete med att bygga kunskap och kompetens.

Det saknas tyvärr en punkt på deras åtgärdslista i debattartikeln – ökat ekonomiskt stöd till forskningen på njurtransplantationer. Det är en absolut avgörande del av lösningen. Om vi ger njurforskningen ökad finansiering kommer vi att kunna transplantera fler personer och rädda fler liv. Forskning kring donatorselektion, organoptimering, immunologi och långtidsresultat är direkt kopplad till möjligheten att transplantera fler patienter och förbättra överlevnad och livskvalitet.

GelinStiftelsen, med över 40 års stöd till njurtransplantationsforskning, har
beslutat att kraftigt förstärka sitt arbete med att mobilisera privata och
filantropiska resurser. Målsättningen är att inom några år mångdubbla stödet
till svensk njurforskning.

Donation är en nationell angelägenhet – men forskning är dess framtid.

Göteborg den 21 februari 2026

Börje Haraldsson, professor i Njurmedicin
Ordförande i GelinStiftelsen

Niclas Kvarnström, Verksamhetschef Transplantation
Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Anders Olsson, Tack vare forskningen njurtransplanterad patient
Ordförande i Njurförbundet Västsverige